God jul!

GOD JUL!
Julafton idag och det känns både konstigt och annorlunda. Dagen jag har fasat över i några månader nu, för att jag inte vetat hur jag skulle reagera. Jag önskar bara att du ska komma in i dörren och med största leendet säga 'hello :)' och efter de ge mig en kram. Det är inte sig likt utan dig, dagen har knappt börjat men jag känner redan att det verkligeen inte kommer bli som det brukar vara. Jag försöker att vara glad, det är ju ändå julafton..men hur ska jag kuna vara glad utan dig? Egentligen skulle jag bara vilja gå och sätta mig i ett hörn och gråta ut. Låta alla tårar få forsa ner för mina kinder, men det är bara bita ihop och försöka se glad ut för att inte göra någon annan upprörd.

Det bästa är ändå att vi snart ska åka till dig och tända massvis med ljus. Så gulligt av dina kompisar också att gå ner ett natten som var och tända massa ljus. Antar att dom hade planerat det där sen en tid tillbaka. Hur gulliga kompisar har man inte då? Helt klart bäst!

Godjul allihopa!
Jag saknar och älskar dig bror/syster

För den som inte finns hos oss, tänder vi nu ett bloss..



Stjärnorna, fallar i natten nu,
himlarna sänker sig,
ner över jorden.
Och när stjärnans bloss,
tänder sitt ljus hos oss,
brinner en låga klar,
i hela norden.

Julen är här,
och lyser frid på jorden.
Glädjen är stor -
i ett barns klara ögon bor den.
Julen är här,
i våra mörka länder.
Kom låt oss ta varandra händer,
när julen är här.

Och jag vill,
tända en stjärna until,
den som har frusit och gått vill i världen.
För den som inte finns hos oss,
tänder vi nu ett bloss.
brinner en låga klar:
Kom hit, här är den.

Julen är här,
och lyser frid på jorden.
Glädjen är stor -
i ett barns klara ögon bor den.
Julen är här,
i våra mörka länder.
Kom låt oss ta varandra händer,
när julen är här.

Ge oss av den frid som rår,
i stjärnornas förunderliga hem.
Led oss på den väg vi går,
så att vi hittar hem until den.

Julen är här,
och lyser frid på jorden.
Glädjen är stor -
i ett barns klara ögon bor den.
Julen är här,
i våra mörka länder.
Kom låt oss ta varandra händer,
när julen är här.

saknar att prata med dig!

Lyssnade på en rihanna låt idag och då helt plötsligt kom du upp i mitt huvud. Men sen när jag sa det till sara så sa hon att vi hade lyssnat på den väldigt mycket när vi var i din lägenhet, så antar att det var därför. Tänk att det är så många saker som påminner om dig, jag saaaknar att prata med dig så jäävla mycket! Vi pratade varje dag och om allt möjligt, och nu har jag inte pratat med dig på snart fyra månader. Att bara gå runt och prata för sig själv fast till dig är inte samma sak som att prata och få svar.

'snälla tomten den enda julklappen jag vill ha iår är att få tillbaka min bror!'
/syster


Julkänslan börjar smyga sig fram

Julkänslan börjar smyga sig fram, det är nu bara 3dagar kvar om jag har räknat rätt. Det jag har gjorde hela dagen igår var att pynta vardagsrummet och då menar jag verkligen pynta! Ska det vara jul så ska man känna det också, så nu är det juligt kan jag lova er. Strykit massa dukar,gardiner tagit fram julslingan och satt alla julsaker på plats. Det enda som jag saknar just nu är dig för att den här julen ska vara perfekt. Det kommer inte bli detsamma den här julen som dom andra, hade det varit som förut hade det varit du som hade hjälpt mig med allt. Du hade hjälpt till att ta upp och klä granen när det var dags. Men nu är det inte så längre och det är nog också det som kommer göra så att min julkänsla aldrig kommer bli som det brukar. För att få den riktiga perfekta julen, måste du vara med och fira den.

Jag var iaf på din grav igår med sue. Vi tände massvis med ljus, i alla fyra lyktor och sen två grav marschaller(?) ingen aning om hur det stavas. Så nu lär det lysa i några dagar iallafall, men vi ska ju till dig på onsdag så då tänder vi nya.

Saknar dig bror! /dinsyster


Du var våran egna Einstein!

Sitter i vardagsrummet nu när jag skriver och har alla kort på dig runt om mig. När jag tänker efter så finns det inget kort där du inte ler på, du var alltid så glad! Skulle man få dig att blir sur var man tvungen att göra något riktigt jävligt som du verkligen hatade. Men visst fanns det dagar då man var på bus/rethumör och tog din mobil eller nåt då kunde du få lite fnatt. Kommer ihåg hur du jagade mig genom lägeneheten medans vi båda skrattade och jag tyckte det var ännu roligare. Klantig som du alltid var så slog du antingen armbågen i dörrkarmen eller foten i tröskeln och la dig ner på golvet och åmade dig av smärta. Alltid kom du hem med massa blåmärken och när man frågade vad du hade gjort fick man till svar ' det där hade jag inte ens sett, eller ah råkade slå i armen (eller var du nu hade blåmärket) på jobbet. Det var du i ett nötskal och det är sånna minnen man inte glömmer, sånna saker som var ett måste om man hette Tony!

Du var ju inte bara klantig utan du var ju väldigt duktig på massor med saker. Man kunde i princip fråga dig om vad som helst och du hade alltid ett svar och en lösning på det. Det som var så bra var ju att du kunde ju så många olika saker, var det datan så kunde du det men var det tvättmaskinen eller ett mattetal så kunde du det också. Du var våran egna Einstein! En ständig kommentar man fick höra när du hade gjort något du var stolt över eller något du hade klarat av var ' är man kung eller är man kung' Alla som känner dig har nog hört det uttrycket. Vi pratade om att det skulle vara kul att gravera in det på din gravsten eftersom det verkligen skulle symoblisera dig. Då kanske ni som läser också förstår hur vanlig den här kommentaren var när det gällde Tony.

Älskar dig mest bror! / din syster

Hur ska jag klara det här!?

Saknar dig enormt bror, hur ska jag klara det här!?

älskar dig<3/syster


Ligger du kanske på ett moln och kollar ner på oss?


Jag undrar vad du gör just nu, ligger du kanske på ett moln och kollar ner på oss? Eller du kanske gör något helt annat? Har du träffat mormor,morfar,morbror och john än? Hur har du det där uppe egentligen? Det finns så många saker jag undrar över, men som jag nog aldrig kommer att få svar på. För varje dag kommer det upp nya saker, känns som att jag kommer sprängas av överbelastning snart. Kan jag inte bara få chansen att prata med dig en stund, några minuter skulle räcka bara jag fick prata med dig höra din röst och veta att allt ära bra med dig. Som sagt jag fick panik dagen det hände och jag visste att jag inte skulle kunna prata med dig på några dagar. Hur ska jag då kunna klara mig resten av livet?

Jag saknar dig så det gör ont i mitt hjärta, jag älskar dig bror/ syster

Saknar ditt lilla dockhus

Saknar ditt lilla dockhus till lägenhet, det var så mysigt att komma dit och allt var helt rosa. Även fast det inte var så du skulle ha det så var det ju de enda jag såg. Många roliga tjejkväller har man haft där, det var så lätt med dig. För jag behövde bara fråga om du skulle bort någon helg och om jag kunde låna din lägenhet då. Självklart fick syster göra det och du tyckte väl bara det var bra eftersom du fick den helstädad när du kom tillbaka.

Har ju en hel del av dina saker står i mitt rum just nu. Har det står precis som det gjorde hemma hos dig, så ibland kan det faktist kännas som att jag är hemma hos dig. Har satt en stor bild på tvbänken av dig när du var liten du var så söt och när jag kollar på den känns det verkligen som att du kollar på mig. Men det kanske är för att du gör det? Jag hoppas iaf att du är med mig heela tiden!

Jag älskar dig bror, du betyder mest! /Syster

RSS 2.0